Soapurify

So pure! - Följ med på vår resa mot en renare värld

Kategori: Biologi

Bakterier

Bakterier är prokaryota organismer, jämfört med människor som är eukaryota organismer. Dock finns det olika typer av bakteriestrukturer. De kan antingen vara kulformade, stavformade eller spiralformade.

  • Kulformade bakterier kallas kocker och om de är ensamma kallas de monokocker, två tillsammans kallas diplokocker och om de är kopplade i en kedja kallas det streptokocker. Vanliga sjukdomar som är orsakas av kulformade bakterier är urinvägsinflammation.
  • Stavformade kallas vanligtvis baciller, och salmonella är ett exempel på en sjukdom som orsakas av baciller.
  • Spiralformade kallas antingen spirochaeter eller spiriller. De kan ge orsaka klamydia eller kolera.

En bakteriecellens uppbyggnad kan ses på bilden nedan, och information om de olika delarna av cellen finns under bilden.

  • Kromosom: Innehåller DNA och i en bakteriecell sitter den ofta fast i cellmembranet.
  • Ribosomer: Sköter proteinsyntesen.
  • Cellvägg: Ger stadga år bakterien, byggd av speciella polysackarider.
  • Flagell: Transport av bakterien (genom piskande rörelser)
  • Kapsel: Slemmigt hölje som kan fungera som kamouflage och hindrar dessutom att bakterien blir uppäten (fagocytos).
  • Cellmembran: Dubbelt fosfilipidlager.
  • Cytoplasma: Vätska i cellen som huvudsakligen består av vatten.
  • Plasmid: Ansvarar för att bilda F-pili
  • Pili:
    – F-pili – fäster på andra bakterier för att föra över plasmider
    – P-pili – fäster bakterien på underlaget

Kolera

Bildresultat för water tap

Många vattenburna sjukdomar sprids med hjälp av förorenat vatten eller dåligt fungerande avloppssystem, och en av de mest kända är kolera. Sjukdomen orsakas av bakterien vibrio cholerae och utsöndras med avföringen. Detta gör det till en sjukdom som helt enkelt kan botas genom att tvätta händerna, men det finns även ett vaccin.

 

Kolera är en allvarlig diarrésjukdom som gör att man förlorar extrema mängder vätska, vilket i allvarliga och obehandlade fall kan leda till att man avlider inom endast ett par timmar, och dödligheten kan uppgå till 50 %. Barn under fem år och undernärda personer är speciellt mottagliga för bakterien, och totalt dör 21 000-143 människor varje år.  

Metod

För att undersöka hur effektiv vår tvål är har vi valt att jämför vår tvål med fast tvål, flytande tvål och handsprit. Det vi vill ta reda på är mängden bakterier som är kvar efter att man tvättat händerna med samtliga produkter.

Därmed behövde vi först använda en metod för att få bakterier. Genomförandet av den metoden var följande:

  1. Tvätta händerna i 1 minut med flytande tvål. Detta ska göras ordentligt,enligt instruktioner som finns utskrivet.
  2. Återfukta händerna med jojobaolja (2 droppar). Vänta i ca 1 min.
  3. Lägg den hand som ska användas i sanden och rör om i 20 sekunder.
  4. Borsta av de största resterna av sanden, först med papper och sedan med den andra handen.
  5. Tvätta händerna med produkt nr 1 i 30 sekunder. Man behöver inte gnugga ovanligt mycket. Gällande vår tvål (som är i pulverform) är det viktigt att borsta bort det mesta av pulvret.
  6. Svabba med svabbpinnen mellan pekfingret och långfingret och sedan fortsätt ut över långfingrets topp och över nageln.
  7. Stoppa tillbaka svabbspinnen i saltlösningen
  8. Testa produkt 1 på samtliga testpersoner.
  9. Upprepa steg 2-9 med samtliga produkter (var för sig)


Efter att vi genomfört den här delen av laborationen var det dags att odla fram bakterierna med hjälp av agarplattorna (se vårt tidigare inlägg om agarplattor). Då använde vi följande metod:

  1. Placera ett rör i taget på vortexen. Håll kvar röret i 20 sekunder.
  2. Sätt på brännaren och tänd den.
  3. Bränn en glaspipett på mitten och vid spetsen så att det böjer sig.
  4. Droppa 0,1 ml av saltlösningen med en pipett på mitten av agarplattan. Ta glaspipetten och raffla/stryk ut lösningen över agarplattan. Agarplattan ska snurras samtidigt, locket ska ligga nära brännaren upp och ned, och agarplattan ska också vara nära brännaren.
  5. Ställ agarplattorna rättvända i värmeskåpet tills lösningen torkat in. Sedan vänd plattorna till upp och ned. Låt stå i värmeskåpet i ca. två dygn.

Därefter är det dags att analysera vårt resultat. Detta gör vi genom att ta bilder av agarplattorna – mot en mörk bakgrund. Därefter räknar vi ut mängden bakteriekolonier, som mäts med måttet CFU/ml (antal bakteriekolonier/mängden lösning).


Vårt resultat kommer att presenteras senare.

 

Agarplattor

Agarplattor används ofta för att odla bakterier. Den består av en petriskål och en näringsgel som vanligtvis består av agar och en blandning av näringsämnen. Näringsämnena hjälper bakterier och mikroorganismer att växa och bilda kolonier som sedan kan ses med blotta ögat. Den här metoden är enkel att utföra, och vi har tänkt använda den för att bestämma hur mycket bakterier som kan försvinna genom att tvätta händerna med vår tvål.

Bra och Dåliga Bakterier

Ofta hör man att bakterier bara skapar problem. Bakterier ger upphov till många sjukdomar, men det är naturligtvis inte alla bakterier som är dåliga.  Vissa bakterier är nedbrytare och tar hand om död organismer i naturen. Det finns bakterier i våra tarmar som tar hand om vår matsmältning. En del av bakterierna är därför nödvändiga för vår överlevnad.

Fast bakterier kan självklart också göra oss sjuka.  Bakterien Vibrio Cholerae ger upphov till tarmsjukdomen Kolera, och det är bland annat den här typen av bakterier som vi vill tvätta bort när vi tvättar händerna. Det är på grund av tarmbakterier som det är extra viktigt att tvätta händerna efter toalettbesök. Det är även viktigt att tvätta händerna för att minska spridningen av virus.

En bra hygien är därför väldigt viktig för att vi ska hålla oss friska!

 

 

Mikroplaster

På InnoCarnival var temat ”Den Sjätte Kontinenten”. Den Sjätte Kontinenten är det enorma sopberg som finns i havet på grund av all plast, och annat skräp, som slängs i havet eller följer med dagvatten (exempelvis regnvatten) ut i större vatttendrag. Soporna, speciellt plasten, skapar ett enormt problem för både det marina livet och för oss. Plasten kan nämligen inte brytas ned helt och därför bildas något som kallas för Mirkoplaster.

Mikroplaster kan vara så små som ett par nanometer och kan inte ses av blotta ögat. De fäster sig på växtplankton som sedan djurplankton äter. Djurplankton äts sedan av fiskar, som äts av större fiskar, som äts av oss. Mängden mikroplaster som vi får i oss, som är högst upp i näringskedjan, är därför betydligt större än djurplanktonet.

Man kan se på fiskar att mikroplaster påverkar deras nervsystem och deras hjärna negativt. Däremot är man inte säker på hur mikroplaster påverkar oss människor. Det skulle kunna vara på det viset att plasterna stannar i tarmarna, men de skulle även kunna sprida sig i kroppen. Man vet helt enkelt inte om plasterna är direkt farliga för oss, men de är farliga för andra individer i ekosystemet.

Plasten bryts ned med tiden. Ju längre tid den får ligga i havet, desto mer mikroplatser blir det. Det inte heller att filtrera mikroplatser i nuläget. Fast ju mer kunskap folk har om ämnet desto lättare är det att utveckla tekniker för att minska mikroplaster samt att folk kan göra klokare val om var de placerar plast och hur mycket de återvinner.

© 2018 Soapurify

Tema av Anders NorenUpp ↑