Soapurify

So pure! - Följ med på vår resa mot en renare värld

Kategori: Kemi

Oreganoolja

Oreganoolja är en eterisk olja som extraheras genom ångdestillering ur bladen på plantan, Origanum vulgare. Växten kommer ursprungligen från Europa men växer idag världen över och produceras som eterisk olja främst i Bulgarien och Italien. Tack vare dess rika innehåll av fenoler, karvakrol och tymol verkar ämnet antiseptisk, bakteriehämmande, svamp- och parasitdödande, samt renande. Därför är det inte ovanligt att oljan oftast förekommer i många naturliga läkemedel, samt hudvårdsprodukter. Det är även på grund av dess positiva fördelar som ämnet även används i vår innovation i syfte att skapa en bakterie dödande produkt.

Ämnet karvakrol verkar antiseptisk och kan förstöra bakterier som candida albicans, mögelsvampar, stafylokocker, campylobacter, klebsiella, E.coli, giardia, pseudomonas och proteus. Även ämnet tymol som kan hindrar oxidativ stress på vävnader har liknande egenskaper som karvakrolen. Fenolen däremot fungerar istället som antihistaminer och verkar avsvällande.

Även studier om oreganooljans bakteriedödande effekt har påvisat att oljan är lika om inte mer effektiv läkemedel mot olika bakterierelaterade besvär som antibiotika. Därtill har den eteriska oljan kunnat bota antibiotikaresistenta infektioner av E. Coli-bakterier, samt tillväxten av en del salmonella. Därmed kan oljan vid vissa tillfällen ersätta antibiotikan och minska användningen av antibiotika, samt hämma utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.

Däremot kan även en del hälsorisker förekomma. Exempelvis bör gravida och ammande kvinnor undvika konsumtion av oljan då den kan påverka kroppens järnupptag. Även personer som behandlas av cellgifter eller blodförtunnande mediciner, samt personer som drabbas av blödning eller sår i magen bör undvika intag. Vid invärtes bruk bör oreganooljan spädas ut i vatten och vid användning på huden bör den spädas ut i en bärande olja, vegetabilisk olja, då den kan vara för stark för huden.

Stärkelse

I vår tvål använder vi oss av stärkelse. Stärkelse är vanligt i matlagning och är därför biologiskt nedbrytbart, men majsstärkelse och risstärkelse används även i torrschampo för håret. Detta är på grund av att vissa stärkelsesorter kan absorbera lipider, alltså fetter, genom att binda till dem och bilda så kallade lipidkomplex.

Det är framförallt den strukturtypen av stärkelse som kallas för Amylos som bildar lipidkomplexen.  Amylosen har endast en typ av bindning som kallas för 1,4-bindning och har därför inga avgreningar utan ser ut som en spiralformad kedja av molekyler.

Alla växter som innehåller stärkelse har både Amylos och den formen som kallas för Amylopektin, och de flesta har en större del av den senare. Växtsorter som har störst del amylos är exempelvis majs och vete. Därför använder vi oss av majsstärkelse i vår tvål.

Även rotstärkelse kan vara effektiv för att uppta lipider, eftersom de ofta innehåller fosforföreningar. Fosforn kan då binda till fetterna och bilda fosfolipider. Därför använder vi oss även av arrowrootstärkelse i vår tvål, som är en form av rotstärkelse.

I vanliga tvålar fungerar tensider som den molekylen som tar bort fetter, och i vår tvål fungerar stärkelse liknande. På bilderna ser ni resultatet från en testlaboration som vi gjorde på arrowroot och majsstärkelse. (Vi testade även potatisstärkelse, men denna fungerade mindre bra eftersom molekylerna är en stor andel av amylopektin.)

Handsprit

Handsprit eller desinfektionssprit är ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel i form av gel eller lättflytande form. Desinfektionssprit används främst för att undvika överföring av smitta inom vård och omsorg och för att skydda mot bakteriella sjukdomar som salmonella, shigella och andra  bakteriella diarrésjukdomar. Alkoholhalten i handsprit är vanligast 70% och består till stor del av etylalkohol och vatten. Handsprit har främst effekt på bakterier och har ingen effekt mot virusinfektioner eller infektioner som sprids via aerosol därför ska handsprit inte ersättas med tvål och vatten utan kan användas som en komplettering till hygienrutin i miljöer där det finns en förhöjd risk för spridning av bakterier, till exempel i sjukhuset. Handsprit innehåller i många fall en mindre mängd glycerol för att motverka uttorkande effekt på huden.

 

Tensidernas funktion

Tensidernas hydrofoba, opolära, del fäster vid oljan som också är opolär. Den hydrofila, polära, delen av tensiden vänder sig utåt eftersom den hellre binder till vattnet som också är polärt. Flera tensider fäster på partikeln av oljan och omsluter denna, vilket gör det omöjligt för oljan att fortsätta fästa vid huden. Den stora partikeln kan dock inte försvinna från handen förrän vatten, ett polärt ämne, sköljer bort den. När vattnet kommer fäster den polära delen i vattnet och för bort oljan.

Om man ska föra bort olja och fetter från händerna krävs därför ett ämne som kan omsluta och föra bort fettmolekylerna.

Tensider

Dagligen tvättar vi våra händer, men förstår vi verkligen hur det fungerar?

För till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro är tvålens huvudsakliga syfte inte att döda bakterierna på händerna, utan att rena händerna från smuts och framför allt fetter. Fetterna på huden är ett perfekt ställe för bakterier att växa och föröka sig och därför vill vi ta bort dem genom att tvätta händerna. Fast hur görs detta?

Tvåler innehåller ofta ytaktiva ämnen, eller tensider, som hjälper till att avlägsna fetter. Tensiderna har en hydrofil del, vattenlöslig, och en hydrofob del, fettlöslig. Detta gör att den hydrofoba delen kan fästa vid  fettet på händerna och den hydrofila kan fästa i vattnet som vi sköljer våra händer med. Fettet från händerna följer med tensiderna och vattnet när vi sedan sköljer av våra händer.

Spännande, eller hur?

© 2018 Soapurify

Tema av Anders NorenUpp ↑